Lyssna på hans musik, hans röst. Förtrollas. Se honom dansa. Förundras. Hör hans skratt, se hans leende. Älska honom.

Det gör jag. Jag grät första gången jag hörde Speechless. Och andra. Och tredje. Mitt hjärta brast när jag insåg att han var död och borta. Michael har förändrat mitt liv, mitt synsätt, mina värderingar. Jag önskar av hela mitt hjärta att han har det bra där han befinner sig, och att jag en dag kommer få träffa honom, min största idol och förebild. Idag skulle han ha blivit 54 år gammal, han har varit död i drygt tre år. Jag gråter fortfarande. Och jag kommer alltid vara ett Michael Jackson-fan.

Ja, det blev lite många bilder, men jag kunde helt enkelt inte ta färre.

Tack för idag! Åh, följ mig på Twitter så följer jag dig: @remembermalin                                

Måste bara dela med mig av detta! Jag. Ska. Få. En. iPhone! Jag trodde aldrig att det skulle hända! Och det skulle det ju inte, om inte vi hade haft 3 (abonnemanget) i två år, och nu får iPhones billigare, så jag och syrran ska få varsin! Aaah! De kommer på cirka onsdag. Så kan man inte skriva va? Cirka onsdag? Nej det kan man inte. Iallafall, onsdag. Vänta, på onsdag är det ju den 29 augusti! Michael Jacksons födelsedag! Då ska jag dela med mig av mina favoritbilder av honom, vare sig ni vill eller inte. You better like it. För det är min blogg, Jag bestämmer! And there's nothing you can do about it! Varför skriver jag på engelska? Nä, nu borde jag sluta skriva, innan det går överstyr. Fast det har det redan gjort, väl? Så jag kan lika gärna förtsätta med mitt struntprat. Babbel. Blaj. Snatter. Bubbel. Munväder. Meninslöst prat. Jag gillar synonymer.se.

Kollade ni på Iron man igår? Det gjorde jag iallafall. Om någon undrar. Nu behöver ni inte ligga sömnlösa och undra över det iallafall! Okej, back to the subject. Topic. Ämne. Är det bara jag som tycker Robert Downey jr är snygg? Nej, det kan inte vara bara jag. Liksom kolla på honom! Om jag orkade hade jag visat en bild här, men det orkar jag inte, kommer inte på fråga, så ni får googla. Nu borde jag sluta. Nej, jag vill säga en sak till! Nu har ju skolan börjat. Allt har blivit normalt igen, minnet av sommarens soliga dagar (hah, vafan syftar jag på nu? Inte den svenska sommaren iallafall. Kanske Malta. Eller Botswana.) har börjat blekna. Men allt är inte som förut. Något har förändrats. Jag avskyr inte skolan längre! Jag upptäckte för några dagar sedan att jag faktiskt inte har något emot den. Eller jo, lite, men jag kan leva med det! Den är faktiskt riktigt kul! Om man bortser från skolmaten. Och de långa dagarna.

Men tänk efter, man får träffa vänner, åka och tälta (iallafall på Vallonskolan), och framför allt lära sig saker! Förstå vilken tur vi har det här i Sverige, för det är ju i många länder som detta inte är självklart, om ens möjligt. Och vi får det gratis (på sätt och vis inte, men ni förstår nog hur jag tänker...)! Hur bra är inte det? Om vi inte hade lärt oss allt som vi nu får lära oss skulle vi förmodligen inte ha någon vidare bra allmänbildning, och framför allt skulle vi ha mycket svårare att skaffa jobb! Jag är fjorton år nu och borde ha insett, förstått och börjat uppskatta det här för länge sedan, men huvudsaken är ju att jag iallafall gjorde det! Bättre sent än aldrig. Tänk på det när ni känner för att skolka. Det är ert liv och framtid som det handlar om.

 Jösses vad mogen jag lät där ett tag...

Jag har typ inga läsare. Men jag tänker inte tjura för det, liksom, vad gör det om hundra år? Det är ju inte riktigt så att jag lägger ner hela min fritid på bloggen, jag har inte bloggat på nästan en månad... men nu är jag tillbaka igen! (peppar peppar ta i trä)

 Såå...medan jag inte bloggade har jag som sagt varit i Konungaryd i närheten av Kalmar. Det var så underbart! Tänk er semester i paradiset, så var det. Självklart glömde jag USB-minnet där, så bilderna är lite försenade. Okej, vad hände då? Jag badade en massa, blev brun, såg Top Cats och Jasmine Kara live på larmtorget (sjukt bra!), och bara vilade upp mig. Dessutom träffade jag släkt, en massa Porschar, en igelkott som jag döpte till Snufsis (vadå, jag fick hjärnsläpp...) och en underbar afrikansk lejonhund som hette Aslan.

 Efter några veckor kom en av mina bästa vänner Ebba med bussen, hon stannade i sex dagar och så åkte vi hem tillsammans. Vi hade så kul! Underbart. Och när jag kom hem hade min kära familj köpt en pool och en studsmatta! Dessutom hade två hönor (Nova och Jasmin) blivit mammor, så vi har fyra kycklingar också! De heter Lilla Bofinken Knut Egon, Puma, Shakira och Diva. Lite mer påhittigt än Snufsis va? Oj, nu låter det som om jag har världens bästa liv. Fast det har jag ju också. Mwoahahahaha!

Idag är det min dopdag. Och Schweiz' nationaldag. Just sayin'.

Förresten, följ mig på Twitter, följer tillbaka! Malin Lussmann is my name.

Peace.